Easter.
Ledig, ledig, 09.30-16.00, ledig och ledig. Även om någon varit snäll och petat in en delad helg mitt i all påskledighet blev påsken precis så bra som man bara kan hoppas på!
Det har blivit mer regel än undantag att jag missar min kära barngymnastik och så blev fallet även denna vecka. Jag satt istället och pratade med kunder fram till 20.00. Sen skyndade jag hem, Rasmus kom och ledigheten kunde inte få en
bättre start.
Det finns nog inget som får mig att vilja gå upp så mycket som att mötas av en klarblå himmel när man tittar ut genom fönstret på morgonen. Inte ett moln så långt ögat kunde nå och dagen tillbringade vi liggandes på
studsmattan. När klockan blev tre hämtade vi Sibbe som nu också gick på helg och körde hem för att dona. Hanna droppade in och efter ett tag var grillningen i full gång. Grillat, fint väder och underbara människor. Precis vad man behöver för en bra uppladdning till Spekan. Det blev kära återseenden med såväl vänner som
bastuhuset. På Speak blev det klackarna i taket och routines för hela slanten.
Sent i säng och tidigt ur då solen strålar letar sig in och slår en i ansiktet och alla hemska fåglar kvittrar
ikapp. Efter att vi dragit oss hela förmiddagen var det dags att träffa Eva. Promenad kunde vi glömma så vi parkerade oss istället på Café Derés uteservering (!). Skönt! Dagen gick i en väldig fart och hipp happ satt Rasmus
bakom ratten och jag mitt i en battle. Vi släppte av Sibbe och Co på Granada och rattade hem igen. Eftersom att morgondagen innebar jobb för min del kom vi ganska snabbt i säng och klockan ringde alldeles för fort.
Att gräma mig på det sätt jag gjort över att behöva jobba är något jag såhär i efterhand inser att jag inte behövt göra. Jobbet gick i en väldig fart och kunderna var hemskt trevliga. Efter jobbet kom Rasmus och vi tog en promenad
till Bökhult och bryggan, mycket mysigt!
Måndagen innebar ledighet. Vid lunch kom Martina och hämtade mig och vi körde sedan mot Virestad där det väntade kalas. Det blev firande, mat, skattjakt och annat trevligt och när VIF spelat klart anslöt sig även Rasmus och det blev
promenad och blommor.
Eftersom jag jobbade Påskdagen fick jag istället vara ledig under tisdagen och det var något som uppskattades. Solen sken och jag och Sibbe uträttade en hel massa ärenden. Det blev en lunch på Amigo, långpromenad och som sagt fick vi massa viktiga saker ut världen. Sibbe jobbade delad dag och jag gick till min solstol. Där fick jag inte
sitta länge då mamma hittat en cykelannons på internet så det fanns inte mycket mer att göra än att styra mot Delary. Det blev ingen cykel men jag tror att det var värt turen ut ändå. Vi fick oss en syn vi aldrig kommer glömma och några
tårar och minst 127 djur senare åkte vi tillbaka hem. Jag tog en promenad och kvällen avslutades sedan hos födelsedagsbarnet Diana.
♥
Det har blivit mer regel än undantag att jag missar min kära barngymnastik och så blev fallet även denna vecka. Jag satt istället och pratade med kunder fram till 20.00. Sen skyndade jag hem, Rasmus kom och ledigheten kunde inte få en
bättre start.
Det finns nog inget som får mig att vilja gå upp så mycket som att mötas av en klarblå himmel när man tittar ut genom fönstret på morgonen. Inte ett moln så långt ögat kunde nå och dagen tillbringade vi liggandes på
studsmattan. När klockan blev tre hämtade vi Sibbe som nu också gick på helg och körde hem för att dona. Hanna droppade in och efter ett tag var grillningen i full gång. Grillat, fint väder och underbara människor. Precis vad man behöver för en bra uppladdning till Spekan. Det blev kära återseenden med såväl vänner som
bastuhuset. På Speak blev det klackarna i taket och routines för hela slanten.
Sent i säng och tidigt ur då solen strålar letar sig in och slår en i ansiktet och alla hemska fåglar kvittrar
ikapp. Efter att vi dragit oss hela förmiddagen var det dags att träffa Eva. Promenad kunde vi glömma så vi parkerade oss istället på Café Derés uteservering (!). Skönt! Dagen gick i en väldig fart och hipp happ satt Rasmus
bakom ratten och jag mitt i en battle. Vi släppte av Sibbe och Co på Granada och rattade hem igen. Eftersom att morgondagen innebar jobb för min del kom vi ganska snabbt i säng och klockan ringde alldeles för fort.
Att gräma mig på det sätt jag gjort över att behöva jobba är något jag såhär i efterhand inser att jag inte behövt göra. Jobbet gick i en väldig fart och kunderna var hemskt trevliga. Efter jobbet kom Rasmus och vi tog en promenad
till Bökhult och bryggan, mycket mysigt!
Måndagen innebar ledighet. Vid lunch kom Martina och hämtade mig och vi körde sedan mot Virestad där det väntade kalas. Det blev firande, mat, skattjakt och annat trevligt och när VIF spelat klart anslöt sig även Rasmus och det blev
promenad och blommor.
Eftersom jag jobbade Påskdagen fick jag istället vara ledig under tisdagen och det var något som uppskattades. Solen sken och jag och Sibbe uträttade en hel massa ärenden. Det blev en lunch på Amigo, långpromenad och som sagt fick vi massa viktiga saker ut världen. Sibbe jobbade delad dag och jag gick till min solstol. Där fick jag inte
sitta länge då mamma hittat en cykelannons på internet så det fanns inte mycket mer att göra än att styra mot Delary. Det blev ingen cykel men jag tror att det var värt turen ut ändå. Vi fick oss en syn vi aldrig kommer glömma och några
tårar och minst 127 djur senare åkte vi tillbaka hem. Jag tog en promenad och kvällen avslutades sedan hos födelsedagsbarnet Diana.
♥
Om ändå alla helger var som denna.
Jag sitter här och försöker komma på ord tillräckligt bra för att kunna
beskriva de två helger som alldeles för fort flugit förbi. Men jag kommer
ingenvart. Jag kan inte hitta ord som räcker till.
Första helgen i Mars invigdes med en tripp till Växjö. Både jag och min kärlek
slutade tidigt så vi fyllde på olja i bilen och rullade iväg. Där
blev det snabbshopping i stan och någon timme senare rullade vi hem igen. Hemma
väntade mammas nya experiment och det resulterade i en mycket god kycklinglasagne.
Därefter däckade vi i soffan framför tv:n och tryckte i oss Ben och Jerry glass.
Helt underbart!
Klockan ringde på morgonen och Rasmus åkte iväg för att lira fotboll. Själv
inväntade jag Eva och Hanna och när bilen rullade in på grusvägen begav vi oss
av mot min absoluta favoritplats en varm dag i Älmhult, Virkenhult. När
kringelvägarna tillslut tog slut och bilen stannade utanför den lilla stugan
kändes det som att sommaren verkligen var här. Jag har längtat så otroligt
mycket efter just dagar som denna. Att köra ut till Virkan med Eva och Hanna,
sätta på bra musik, ha en massa gott att äta, ta ett dopp i plurret, lägga sig i
horisontellt läge och inte flytta sig därifrån på hela dagen. Det är något av
det bästa som finns!
Det började med tjock kofta, sjal och leggings och slutade i granny panties. Solen
stekte över bryggan och det blev med tiden riktigt varmt! Varmare än förra året
vi skulle ta vårt premiärdopp. Betydligt varmare. När vi förra gången skulle
slänga oss i plurret för årets första dopp var det kväll, solen höll på att
gå ner och dimman låg tät när vi körde från Växjö. Det var två grader i
luften och ännu kallare i vattnet. Vi hade bilen uppvärmd och chocken av det kalla
vattnet höll på att ta död på oss alla. Men det var då. Nu var det varmt i
luften och vi kunde springa runt och torka av oss själva. Efter doppet fick vi
bråttom då Martini ringde och sa att det var partaj i Osby. Vi rallade hem och
svirade om får att sedan nästan missa tåget, som vanligt. Vi kom i alla fall fram
till Osby och klackade iväg mot Martin. Efter en mellanlandning gick vi vidare mot
kvällens slutmål, Stubbe. Mesta delen av vällen tillbringades under en
värmelampa ute i vårluften med ett mycket trevligt sällskap. Rasmus kom sen och
hämtade mig och Eva jag somnade skönt på Köpmangatan.
Under söndagen gjordes inte mycket för världen. Dagen tillbringades med Rasmus
och det vi tog oss för var i stort sett en tur runt Älmhult med pappa. Men när
kvällen närmade sig tog jag tag i mig själv och hoppade in i Evas bil för att
rulla mot Friskis och en söndagsdate. Vi slogs och det var lika jobbigt och
underbart som alltid, eller nej, det var mycket värre. Jag trodde att det skulle
bli lättare med tiden, men ack så fel man kan ha. Efter boxningen hoppade jag av
vid Linnéhallen för dansträning. Utmattad till tusen släpade jag mig sedan hem
och däckade ganska snabbt i min säng.
beskriva de två helger som alldeles för fort flugit förbi. Men jag kommer
ingenvart. Jag kan inte hitta ord som räcker till.
Första helgen i Mars invigdes med en tripp till Växjö. Både jag och min kärlek
slutade tidigt så vi fyllde på olja i bilen och rullade iväg. Där
blev det snabbshopping i stan och någon timme senare rullade vi hem igen. Hemma
väntade mammas nya experiment och det resulterade i en mycket god kycklinglasagne.
Därefter däckade vi i soffan framför tv:n och tryckte i oss Ben och Jerry glass.
Helt underbart!
Klockan ringde på morgonen och Rasmus åkte iväg för att lira fotboll. Själv
inväntade jag Eva och Hanna och när bilen rullade in på grusvägen begav vi oss
av mot min absoluta favoritplats en varm dag i Älmhult, Virkenhult. När
kringelvägarna tillslut tog slut och bilen stannade utanför den lilla stugan
kändes det som att sommaren verkligen var här. Jag har längtat så otroligt
mycket efter just dagar som denna. Att köra ut till Virkan med Eva och Hanna,
sätta på bra musik, ha en massa gott att äta, ta ett dopp i plurret, lägga sig i
horisontellt läge och inte flytta sig därifrån på hela dagen. Det är något av
det bästa som finns!
Det började med tjock kofta, sjal och leggings och slutade i granny panties. Solen
stekte över bryggan och det blev med tiden riktigt varmt! Varmare än förra året
vi skulle ta vårt premiärdopp. Betydligt varmare. När vi förra gången skulle
slänga oss i plurret för årets första dopp var det kväll, solen höll på att
gå ner och dimman låg tät när vi körde från Växjö. Det var två grader i
luften och ännu kallare i vattnet. Vi hade bilen uppvärmd och chocken av det kalla
vattnet höll på att ta död på oss alla. Men det var då. Nu var det varmt i
luften och vi kunde springa runt och torka av oss själva. Efter doppet fick vi
bråttom då Martini ringde och sa att det var partaj i Osby. Vi rallade hem och
svirade om får att sedan nästan missa tåget, som vanligt. Vi kom i alla fall fram
till Osby och klackade iväg mot Martin. Efter en mellanlandning gick vi vidare mot
kvällens slutmål, Stubbe. Mesta delen av vällen tillbringades under en
värmelampa ute i vårluften med ett mycket trevligt sällskap. Rasmus kom sen och
hämtade mig och Eva jag somnade skönt på Köpmangatan.
Under söndagen gjordes inte mycket för världen. Dagen tillbringades med Rasmus
och det vi tog oss för var i stort sett en tur runt Älmhult med pappa. Men när
kvällen närmade sig tog jag tag i mig själv och hoppade in i Evas bil för att
rulla mot Friskis och en söndagsdate. Vi slogs och det var lika jobbigt och
underbart som alltid, eller nej, det var mycket värre. Jag trodde att det skulle
bli lättare med tiden, men ack så fel man kan ha. Efter boxningen hoppade jag av
vid Linnéhallen för dansträning. Utmattad till tusen släpade jag mig sedan hem
och däckade ganska snabbt i min säng.
Happy B-day!
14 april och en av mina absoluta favoriter blir ett år äldre.
Diana, Grattis på födelsedagen!
Diana, Grattis på födelsedagen!
Youth Novels
Solen ger energi. Idag var energi något jag verkligen behövde så passande nog sprack molnen upp under morgonen och det som till en början såg ut att bli en ganska grå och trist dag blev en dag av sol och lite värmande strålar.
Flytten på jobbet som gjordes i förra veckan är något som faktiskt känns bättre och bättre. Jag uppgraderade mig till en fönsterplats och det var inte helt fel! Det är underbart skönt när solen står på och man kan sitta med fötterna uppe på fönsterkarmen och mala i telefon. Ibland är IKSC faktiskt inte så dumt.
Efter jobbet idag tog jag och Sibbe en tur i byn med ett stop på Hartmans. En äppeljuice och för Sibbes del ett tillskott i jeansfamiljen senare traskade jag hem och mådde allmänt toppen. Det är konstigt att man påverkas så mycket av vädret som man faktiskt gör. Jag blir mycket piggare och gladare när jag måste kisa för att se någonting. Jag och alla andra.
Det tog emot en del att öppna dörrarna till Haganäs-hallen när det var ljust och fint ute ikväll, men samtidigt så var det så härligt att äntligen komma ner dit igen. Det blev friståendeträning och intåg för hela slanten och när jag fick på mig en gymnastikdräkt igen insåg jag hur mycket jag verkligen saknar gymnastiken. Hur mycket jag saknar att gå ner till dessa underbara människor varje måndag och tisdag och bara vara.
När vi gått igenom vår dans x antal gånger och putsat och filat för att få det så bra som möjligt var det dags att dra sig mot Friskis & Svettis. Om ett sätt att märka att det börjar bli vår är att titta på alla människor som kryper ut ur sina gömmor och ut så man kan se dem, är ett annat sätt att gå på ett inomhuspass på Friskis. Där vi tidigare fått trängas med våra mattor och sparkar var det nu flera meter åt oss var att svettas på. Inga lampor behövde vi heller då solens strålar nådde ända in i hörnen och gjorde att jag egentligen bara längtade ut. Men vad skönt det är när man är klar med sista jobbiga låten och vet att det bara är en massa skön nedvarvning kvar! Det måste vara en av de skönaste känslorna som finns. Inte sant, Eva?
Nu har tiden än en gång sprungit iväg och det har hunnit hända en hel del. Jag har sysselsatt mig med följande:
- After Work hos Rasmus med Sibbe.
- Kvällsjobb en fredag.
- Myskväll på Skolgatan med Rasmus, Sibbe, Hanna och Martin.
- Sovit på Rasmus arm.
- Promenerat.
- Förfestat inför Spekan på Köpmangatan.
- Släckt lamporna för vår värld.
- Sett Robert Jelinek och satt klackarna i taket på Spek Easy.
- Promenerat, lekt och grillat i skogen med familjen Svensson.
- Slagit random människa på Ki-boxningen.
- Dansat, dansat och dansat.
- Degat i soffan framför SATC.
- Traskat ännu lite fler rundor runt näset.
- Myst med Eva, Hanna och Sibbe.
- Umgåtts med kärlek.
- Njutit av en av de absolut bästa helgerna detta året.
Men det får nog vänta till nästa gång. Nu väntar Gossip Girl och vetevärmare.
Flytten på jobbet som gjordes i förra veckan är något som faktiskt känns bättre och bättre. Jag uppgraderade mig till en fönsterplats och det var inte helt fel! Det är underbart skönt när solen står på och man kan sitta med fötterna uppe på fönsterkarmen och mala i telefon. Ibland är IKSC faktiskt inte så dumt.
Efter jobbet idag tog jag och Sibbe en tur i byn med ett stop på Hartmans. En äppeljuice och för Sibbes del ett tillskott i jeansfamiljen senare traskade jag hem och mådde allmänt toppen. Det är konstigt att man påverkas så mycket av vädret som man faktiskt gör. Jag blir mycket piggare och gladare när jag måste kisa för att se någonting. Jag och alla andra.
Det tog emot en del att öppna dörrarna till Haganäs-hallen när det var ljust och fint ute ikväll, men samtidigt så var det så härligt att äntligen komma ner dit igen. Det blev friståendeträning och intåg för hela slanten och när jag fick på mig en gymnastikdräkt igen insåg jag hur mycket jag verkligen saknar gymnastiken. Hur mycket jag saknar att gå ner till dessa underbara människor varje måndag och tisdag och bara vara.
När vi gått igenom vår dans x antal gånger och putsat och filat för att få det så bra som möjligt var det dags att dra sig mot Friskis & Svettis. Om ett sätt att märka att det börjar bli vår är att titta på alla människor som kryper ut ur sina gömmor och ut så man kan se dem, är ett annat sätt att gå på ett inomhuspass på Friskis. Där vi tidigare fått trängas med våra mattor och sparkar var det nu flera meter åt oss var att svettas på. Inga lampor behövde vi heller då solens strålar nådde ända in i hörnen och gjorde att jag egentligen bara längtade ut. Men vad skönt det är när man är klar med sista jobbiga låten och vet att det bara är en massa skön nedvarvning kvar! Det måste vara en av de skönaste känslorna som finns. Inte sant, Eva?
Nu har tiden än en gång sprungit iväg och det har hunnit hända en hel del. Jag har sysselsatt mig med följande:
- After Work hos Rasmus med Sibbe.
- Kvällsjobb en fredag.
- Myskväll på Skolgatan med Rasmus, Sibbe, Hanna och Martin.
- Sovit på Rasmus arm.
- Promenerat.
- Förfestat inför Spekan på Köpmangatan.
- Släckt lamporna för vår värld.
- Sett Robert Jelinek och satt klackarna i taket på Spek Easy.
- Promenerat, lekt och grillat i skogen med familjen Svensson.
- Slagit random människa på Ki-boxningen.
- Dansat, dansat och dansat.
- Degat i soffan framför SATC.
- Traskat ännu lite fler rundor runt näset.
- Myst med Eva, Hanna och Sibbe.
- Umgåtts med kärlek.
- Njutit av en av de absolut bästa helgerna detta året.
Men det får nog vänta till nästa gång. Nu väntar Gossip Girl och vetevärmare.
