23/12
6 veckor, och jag längtar så jag snart spricker.
Efterlängtad ledighet.
Idag är jag ledig eftersom jag tillbringade min helg på jobbet. Helt perfekt.
När jag vaknade imorse, av att någon höll omkring 20 signaler från skyddat nummer, gick jag inte upp utan låg och lyssnade på regnet som snattrade mot mitt fönsterbleck. En mycket mysig start på dagen. Ännu mysigare hade det nog dock varit om jag kunnat ligga och kolla på snöflingor. Det hade i alla fall varit lättare att få fram den julkänsla jag mer än gärna vill ha i mig idag om det dalat ner snö istället för regn. Idag skulle jag nämligen julpynta mitt rum. Men hur lätt är det utan julkänsla?
Någon vidare pyntning blev det alltså inte. Däremot tog jag tag i min påse med julklappar och prydde dem med julpapper. Det är ju alltid något. Tyvärr ingav inte heller detta något vidare julmys i mig. Inte heller Mariah Careys julskiva på högsta volym. Jag antar att det där med julkänsla inte är något man kan tvinga fram. Men jag ska göra mitt bästa för att försöka få fram den snarast möjligt.
Igår hade vi juluppvisning med gymnastiken. Det var mycket folk på läktaren och barnen var sötare än någonsin. Åh, jag kommer sakna dem!
Efter juluppvisningen sprang jag och Hanna till bilen och körde i ilfart till Värdshuset. Där väntade mentorsavslutning med Almi, god buffé och trolleri. Jag gjorde debut som trollkarl och drömde tillbaka till Stockholm.
Nej, nu ska jag nog hoppa ur min pyjamas. För snart är det fika med Dennis.
När jag vaknade imorse, av att någon höll omkring 20 signaler från skyddat nummer, gick jag inte upp utan låg och lyssnade på regnet som snattrade mot mitt fönsterbleck. En mycket mysig start på dagen. Ännu mysigare hade det nog dock varit om jag kunnat ligga och kolla på snöflingor. Det hade i alla fall varit lättare att få fram den julkänsla jag mer än gärna vill ha i mig idag om det dalat ner snö istället för regn. Idag skulle jag nämligen julpynta mitt rum. Men hur lätt är det utan julkänsla?
Någon vidare pyntning blev det alltså inte. Däremot tog jag tag i min påse med julklappar och prydde dem med julpapper. Det är ju alltid något. Tyvärr ingav inte heller detta något vidare julmys i mig. Inte heller Mariah Careys julskiva på högsta volym. Jag antar att det där med julkänsla inte är något man kan tvinga fram. Men jag ska göra mitt bästa för att försöka få fram den snarast möjligt.
Igår hade vi juluppvisning med gymnastiken. Det var mycket folk på läktaren och barnen var sötare än någonsin. Åh, jag kommer sakna dem!
Efter juluppvisningen sprang jag och Hanna till bilen och körde i ilfart till Värdshuset. Där väntade mentorsavslutning med Almi, god buffé och trolleri. Jag gjorde debut som trollkarl och drömde tillbaka till Stockholm.
Nej, nu ska jag nog hoppa ur min pyjamas. För snart är det fika med Dennis.
