What the fuck Mary?!
Men detta var inte allt vi hann med denna kväll, nej hör och häpna så tog vi efter många, många försök tag i kortet till Mary. Vi finurlade, skrattade, skrev, klippte, ritade och skrattade lite till. Resultatet blev väl ändå rätt okej måste jag säga. Eller ja, det var helt okej ända tills dess att jag och Hanna begick det stora misstget att låta Rebecca göra den sisa pyntningen. Barnet klarar sig helt enkelt inte utan uppsikt och när vi kollade på kortet igen, efter att vi vänt bort våra huvud cirka två sekunder hade hon spårat ur med hjärtan. Men lite hjärtan är väl faktiskt alltid trevligt, så jag tror att vår kära Mary blir glad ändå.
Denna dag har även fyllts av många andra roliga och mindre roliga saker;
Jag började dagen helt perfekt genom att halka till på översta trappsteget och ramla ner för halva trappan. AJ vad ont det gjorde. Och AJ vilket blåmärke jag har!
Jag fick på jobbet mitt första samtal om julsortimentet och jag börjar undra vad det är med en del svenskar. Jag menar, det är den 26 Augusti. Augusti och inget annat.
Jag har klippt av mina toppar och min lugg. Vågat värre!
Gymnastiken har haft möte och nästa vecka drar det igång igen, fun! Sorgligt nog blir det ingen gympa för mig denna termin och jag börjar undra hur jag ska klara mig. Det har alltid varit gympa, varteviga år har varit gympa. Jag får nöja mig med alla ungar, för dem har jag saknat!
Sleep tight ♥
White chocolate with strawberry and yoghurt.
Min helg började med jobb. Gud vad mycket jobb. I fredags jobbade jag mellan 08.00 till 05.00 och jag kan säga att det tog på krafterna. Men gud vad kul det var. Det började med trevliga och mindre trevliga kunder på IKSC och slutade med en oändligt lång städning på Speakeasy. Däremellan hann jag svara på några fler trevliga och minre trevliga samtal. Jag hann slänga i mig lite mat för att sedan snabbt som blixten infinna mig på mitt andra jobb och börja hjälpa till med förberedelserna. Jag hann bli riktigt orolig över att vi inte skulle hinna bli klara med allt till gästerna kom. Men jag och Hanna hade precis fått på oss våra arbetskläder när klockan slog 19.00. Vilken bedrift! Jag hann lära mig, och blanda, x antal drinkar och träffa många underbara människor. Jag hann äta knäckebröd med ost och ta fel betalt i vår icke fungernade kassa ungefär 99% av alla köp. Jag hann diska, dona, plocka, fixa och sopa och torka³. Vi kan väl sammanfatta det hela med att det var en jobbig, men ack så rolig arbetsdag. Tack för det!
Lördagens första punkt fick bli sovmorgon. En sovmorgon följd av en halv-sov-dag i soffan framför Paradise. Några (alla) avsnitt och två tallrikar glass senare svarvade jag om och begav mig mot Eva. Där började kvällen toppen med en förfest som innehöll det mesta, det tycker vi om! Därefter var det dags för Über, vilket vi också tycker om! Tack för kvällen och för alldeles ypperligt sällskap vänner.
Söndagens söndagshändelser är redan redogjorda och jag får tacka för ännu en superhelg.
En bit mandelknäck omgiven av choklad.
Daimglassen är slut. Men jag vill ha mer. Den är så god, och mamma är så bra.
Söndag igen och vart hittar jag mig själv om inte framför datorn. Jag har börjat fundera över varför jag alltid får ett bloggsug dessa dagar. Kanske kan det ha något att göra med att söndagar alltid är en lång och konstig fundera&fixa dag för min del? Men det tycker jag faktiskt ganska mycket om.
Idag vaknade jag tidigt och mysigt med en konstig energi. Det hör inte till vanligheterna att jag har någon energi över till mycket mer än att tvinga upp ögonen på morgonen. Eller att jag vaknar så speciellt tidigt heller för den delen. Men denna morgon var alltså ingen vanlig morgon. Och det visade sig att denna dag inte skulle bli en vanlig dag. När jag fått i mig lite frukost förvånade jag till och med mig själv. Kanske var det för att min lilla hydda på övervåningen sakta men säkert gått från städad till oframkomlig. De fria ytorna på mitt skrivbord, mitt golv och i min fåtölj var dränkta i kläder. Jag insåg iallafall när jag idag satte mig upp i sängen att något måste göras. Så, jag sorterade, vek och satte in hyllorna i hålen garderoben gapat tomma med ett tag och vipps, mitt rum är fint igen!
Jag har även hunnit med en ganska uppfriskande promenad med Sibbe. Honom har jag saknat, så det var great!
Nej, nu ska jag ut i solen med min bok. Vädret är underbart!
Vecka 33
Imorgon ska jag alltså infinna mig på IKSC klockan 10.00 och stanna där till 19.00 för att påbörja ännu en veckas arbete. Det ska bli trevligt att träffa alla som kommer tillbaka lugna och utvilade efter fyra veckors semester. Trevligt och konstigt, för imorgon kommer vi alltså vara 15 stycken på Saluhall när vi under hela sommaren max varit 8.
Helgen denna vecka har faktiskt inte gått lika fort som helger brukar. Kanske kan det bero på att jag haft lite långledigt. Efter att jag jobbade helg förra veckan fick jag en ledig dag denna veckan och till min stora förtjusning var denna dag i fredags, tack schemaläggare!
Min långhelg började med sovmorgon, vilket inte är så värst ovanligt när jag är ledig. Därefter gick jag de få stegen det tar att komma till Linnéhallen för att äntligen få några timmars dans med Hanna. Det blev träning, ideér och planer. Planer jag hoppas bli verklighet snart!
Efter dansen tog vi oss bort till Speakeasy för ett litet bröllopsmöte med Per. Med lite mer kött på benen trampade vi hem och jag började göra mig iordning för avfärd. Jag och Eva skulle nämligen äntligen ta tåget neråt i landet för att hälsa på vår älskade Donna. Det blev stadsvandring och scones innan Diana mötte upp oss och vi gick mot lägenheten. Lägenheten som förövrigt är en av de mysigaste någonsin. Kvällen bjöd på mys, god mat, skratt, minnen, prat, lite skratt till, fest, nya ansikten, utgång och dans. Den avslutades med chips och en massa mys i Dianas säng som Emilio snällt överlät till oss. När klockan ringde klockan 06.45 ville jag mest dö. Med all kraft jag hade tvingade jag upp ögonen och tryckte mig upp ur sängen. Det var dags för en tågfärd hem mot jobb. Jag fick, efter lite tjat, upp Eva och vi väckte automatiskt stackars Diana. Några minuter senare startade vår vandring mot stationen. (När jag säger några minuter kan ni kanske förstå ungefär hur vi såg ut när vi skyndade igenom Malmö och satte oss på tåget ungeför 30 sekunder innan det rullade iväg mot Småland.)
Jobb var det ja. Hanna kom och hämtade mig och klockan 11.30 stämplade vi in och påbörjade det arbete vi mer än 15 timmar senare skulle stämpla ut ifrån. Men vilken dag, kväll och natt det blev. Vi fixade och donade medan Per och Jennie fotograferades och fortsatte med detta tills dess att de första gästerna anlände. Även om jag tidigare varit en aning nervös över hur kvällen egentligen skulle sluta blev det tillslut kalas! Mycket jobb med också väldigt kul. Gästerna var många men glasen som skulle diskas betydligt fler. Chokladkakan var god och Hanna var som vanligt världens bästa arbetskamrat. Även om det inte blev lika mycket dans och elakheter var kvällen helt toppen och jag började till och med gråta under talen. Hur kan jag vara så lipig?!
När jag vaknade av att det knakade i trappan idag var klockan 13.30 och jag var, om möjligt tröttare än jag var i Malmö. Jag fick ställa in mina planer för dagen och istället beställa en fotmassage av mamma. Det var inte nådigt hur ont jag hade i fötterna när jag ställde mig upp imorse.
Förutom en underbar långhelg har veckan bjudit på två kvällars jobb, vilket kanske inte är så kul. Jag har även hunnit med en tripp till Liatorp med Hanna där vi lagade och avnjöt en god plockmiddag till Apocalypto. Inte den bästa filmen att se när man äter kanske, men det är bra och ger en massa minnen.
Vilken grundlig redogörning detta blev, när det hela egentligen kan sammanfattas med ett stort leende.
Young love.
Jag borde nog egentligen gå och lägga mig nu. Jag jobbar ju som sagt helg, och jag är faktiskt trött. Men av någon anledning har jag fastnat här. Igen. Vid datorn, vid en massa minnen och musik. Visst är det trevligt att minnas, och visst har jag många underbara minnen. Men ibland gör alla minnen ont. Ibland gör saknaden ont. Då ska man sluta lyssna på musiken. Man ska stänga av och göra något annat. Jag har lärt mig det, men ibland går det inte. Då får det göra ont. Och då får man skriva av sig. Ungefär som ikväll.
Moto Boy
- Sluta lyssna på musik.
En vecka har alltså redan gått, och jag kan inte sluta förundras över hur fort tiden går. Det har varit en mysig vecka och jag har hunnit träffa en massa nära och kära som jag inte träffar så ofta, det känns skönt! Jag har även fått reda att jag fick den kombitjänst jag sökt på IKSC, och det känns också himla skönt!
Imorgon är jag ledig. Jag ska ta en maffig sovmorgon och glida runt i min pyjamas hela dagen. Jag jobbar nämligen helg, så imorn ska jag bara göra sånt jag vill och orkar. Det blir förmodligen film i soffan och en tallrik glass i handen med Johan för hela slanten. Okej, kanske inte då. Men lugnt ska jag iallafall ta det.
- Vakten sa att ni kunde hälla upp det till oss i glas istället.
- Nejnej, skit i hästpojken. Ta slagsmålsklubben! Gör det, GÖR DET!!
- Lyssna till kristi budskap!
♥
