Halloween.
För en vecka sedan befann jag mig i Squaredanslokalen iklädd Lucas brallor och pappas tröja. Jag bar ett par kalsonger och mitt hår var i inbakade flätor. Allt för vår Halloweenfest!
Vilken kväll det blev! Med fyra dj:s, underbara människor och världens bästa musik kunde det inte bli annat än bra. Jag tackar alla, med en veckas försening, för en toppennatt!
Lika rolig som fredagskvällen var, lika jobbig var lördagen. När vi rullade in på grusgången och möttes av en uppsjö av burkar visste jag att städningen skulle ta ett tag, ett bra tag. Men att vi skulle stå på två stolar med armarna upp i luften i tre timmar hade jag däremot inte riktigt räknat med. Det var i alla fall på detta sätt vi tillbringade lördagens ljusa timmar, men eftersom jag gjorde det tillsammans med mina bästa vänner var till och med detta kul. Precis allting kan bli kul med er, det tycker jag om!
Lördagskvällen blev ännu en kväll med partaj! Jag och Eva började med förfest hos Stoffe och slutade springandes hem från Wärkstan. Däremellan hann vi med ett besök på aktivitetshuset, en toa-smink paus hos mig, massa dans på Wärkstan och sist med inte minst fick Eva sin fot krossad. En händelserik, men rolig, kväll med andra ord!
-Tusan också!
Vilken kväll det blev! Med fyra dj:s, underbara människor och världens bästa musik kunde det inte bli annat än bra. Jag tackar alla, med en veckas försening, för en toppennatt!
Lika rolig som fredagskvällen var, lika jobbig var lördagen. När vi rullade in på grusgången och möttes av en uppsjö av burkar visste jag att städningen skulle ta ett tag, ett bra tag. Men att vi skulle stå på två stolar med armarna upp i luften i tre timmar hade jag däremot inte riktigt räknat med. Det var i alla fall på detta sätt vi tillbringade lördagens ljusa timmar, men eftersom jag gjorde det tillsammans med mina bästa vänner var till och med detta kul. Precis allting kan bli kul med er, det tycker jag om!
Lördagskvällen blev ännu en kväll med partaj! Jag och Eva började med förfest hos Stoffe och slutade springandes hem från Wärkstan. Däremellan hann vi med ett besök på aktivitetshuset, en toa-smink paus hos mig, massa dans på Wärkstan och sist med inte minst fick Eva sin fot krossad. En händelserik, men rolig, kväll med andra ord!
-Tusan också!
Vad blir Abba baklänges?
Sluta med göket, in i köket. Ge oss mat på silverfat. Mättat fett, det är gett! Ge oss kött, väl mött!
Ungefär så skulle vi kunna sammanfatta gårdagskvällen.
Vilken kväll det blev. Jag, Anna och Cillan fick igår uppleva något utöver det vanliga. Vi fick vara med på VIF:s årsfest. Till en början var det lugnt och sansat med mat och samtal. När Rolf och Sten vunnit vajer efter vajer i "Vem kan slå Rolf och Sten" entrade DJ Ahlin scenen. När volymen skruvats upp och de första tappra satt klackarna i taket knuffades borden ivrigt undan och så satte det igång. De resterande timmarna i Bråthult tillbringades alltså på dansgolvet med alla härliga VIF:are.
Bussen kom och hämtade oss och nästa stopp var torggrillen. Lite kramar och pommes senare traskade vi mot värmen och mina fötter hatade mina skor. Hemma hittade John en longboard och jag kan säga att vi båda verkligen kan det där med att åka longboard. Mitt golv fick sig en smäll av min tavla och min fönsterbräda gapade tom.
Det blev frukost, fotboll och Idol med Anna, Rickard och John och jag tackar för en extra timmes sömn inatt.
När mina vänner lämnat mig och fotbollen tagit slut bestämde jag mig för att det nog var dags. Så, jag kröp tillbaka upp i soffan och gjorde mig redo för 2 timmar och 19 minuter av.. Sex and the city, The Movie. Eva, jag älskar den! Nu är jag redo för en djupgående kurs, jag vill lära mig allt!
-Gröna sköna killar de ger aldrig upp!
♥e
Ungefär så skulle vi kunna sammanfatta gårdagskvällen.
Vilken kväll det blev. Jag, Anna och Cillan fick igår uppleva något utöver det vanliga. Vi fick vara med på VIF:s årsfest. Till en början var det lugnt och sansat med mat och samtal. När Rolf och Sten vunnit vajer efter vajer i "Vem kan slå Rolf och Sten" entrade DJ Ahlin scenen. När volymen skruvats upp och de första tappra satt klackarna i taket knuffades borden ivrigt undan och så satte det igång. De resterande timmarna i Bråthult tillbringades alltså på dansgolvet med alla härliga VIF:are.
Bussen kom och hämtade oss och nästa stopp var torggrillen. Lite kramar och pommes senare traskade vi mot värmen och mina fötter hatade mina skor. Hemma hittade John en longboard och jag kan säga att vi båda verkligen kan det där med att åka longboard. Mitt golv fick sig en smäll av min tavla och min fönsterbräda gapade tom.
Det blev frukost, fotboll och Idol med Anna, Rickard och John och jag tackar för en extra timmes sömn inatt.
När mina vänner lämnat mig och fotbollen tagit slut bestämde jag mig för att det nog var dags. Så, jag kröp tillbaka upp i soffan och gjorde mig redo för 2 timmar och 19 minuter av.. Sex and the city, The Movie. Eva, jag älskar den! Nu är jag redo för en djupgående kurs, jag vill lära mig allt!
-Gröna sköna killar de ger aldrig upp!
♥e
Everything changes
Det är tomt och kallt på jobbet. Skrivborden är rena. Det enda som finns på dem just nu är en dataskärm och ett tangentbord. Det står massa flyttkartonger på avdelningarna. Det var konstigt där idag tycker jag. Det känns i luften att något är pågång. Och det kan man väl minst säga att det är.
Idag var sista dagen Saluhall satt tillsammans på den vanliga gamla platsen. Det var en av de sista gångerna vi satt tillsammans överhuvudtaget. På måndag ska vi flytta. Idag har jag fått reda på vilka mina nya arbetskamrater är. En ny grupp har bildats. Nej, 5 nya grupper har bildats. Jag har fått en ny chef. Jag kommer sakna Edwin och hans skuttande och taskiga kommentarer. Men jag tror att det kommer bli bra och jag tycker att min nya grupp ser riktigt trevlig ut.
Ja, det händer mycket nu. Annat skoj som hänt under dagen är väl att vi fick ett brandlarmsavbrott. Det var kallt men skönt. Jag har haft min sista medlyssning och nu är det väl meningen att jag ska kunna svara på allt om möbler, om jag fattat det rätt. Fast jag har ju en vecka till att öva. Sen har det gått 9 veckor och IKSC intar sitt nya jag. Idag har jag klippt min lugg själv. Det var ekonomiskt och bra. Att den kan växa så fort! Jag kände mig ungefär som jag kände mig när jag var liten och stod med saxen i högsta hugg och klippte. Fast då tog jag en hårtuss, luggen, och klippte rätt av. Jag kan säga att jag denna gången var lite försiktigare och egentligen så är det ingen märkbar skillnad, därför är det skönt att slippa lägga ut en halv förmögenhet på att låta någon annan göra det. Jag har aldrig förstått mig på det där, kanske för att jag inte kan något om hår och frisyrer. Antingen det eller så är jag helt enkelt för dålig så jag inbillar mig själv att det finns annat som är roligare.
Trevlig kväll!
Idag var sista dagen Saluhall satt tillsammans på den vanliga gamla platsen. Det var en av de sista gångerna vi satt tillsammans överhuvudtaget. På måndag ska vi flytta. Idag har jag fått reda på vilka mina nya arbetskamrater är. En ny grupp har bildats. Nej, 5 nya grupper har bildats. Jag har fått en ny chef. Jag kommer sakna Edwin och hans skuttande och taskiga kommentarer. Men jag tror att det kommer bli bra och jag tycker att min nya grupp ser riktigt trevlig ut.
Ja, det händer mycket nu. Annat skoj som hänt under dagen är väl att vi fick ett brandlarmsavbrott. Det var kallt men skönt. Jag har haft min sista medlyssning och nu är det väl meningen att jag ska kunna svara på allt om möbler, om jag fattat det rätt. Fast jag har ju en vecka till att öva. Sen har det gått 9 veckor och IKSC intar sitt nya jag. Idag har jag klippt min lugg själv. Det var ekonomiskt och bra. Att den kan växa så fort! Jag kände mig ungefär som jag kände mig när jag var liten och stod med saxen i högsta hugg och klippte. Fast då tog jag en hårtuss, luggen, och klippte rätt av. Jag kan säga att jag denna gången var lite försiktigare och egentligen så är det ingen märkbar skillnad, därför är det skönt att slippa lägga ut en halv förmögenhet på att låta någon annan göra det. Jag har aldrig förstått mig på det där, kanske för att jag inte kan något om hår och frisyrer. Antingen det eller så är jag helt enkelt för dålig så jag inbillar mig själv att det finns annat som är roligare.
Trevlig kväll!
Kollektiv.
Att man kan ha så mycket att göra hela tiden och ändå inte få någonting gjort. Det är konstigt tycker jag. Jobbet tar ju i och för sig mycket tid och är väl den största delen av det jag har att göra varje dag. Sen kommer träningen. Träningen jag i och för sig älskar, promenaderna jag verkligen tycker om, men som ändå hindrar en del. Veckorna består alltså till stor del av jobb och träning. Därför älskar jag helgerna, då jag får mycket tid till att träffa mina nära och kära. Denna helg är ett ypperligt exempel på en helt perfekt helg. Även om jag jobbade kväll i fredags, vilket var ganska segt, så blev det ändå en riktigt mysig fredagskväll framför Idol med mamma och en bra start på helgen.
Lördagen började då Sibbe och Eva kom och hämtade mig för att på Willys inhandla godsaker till kvällen. Det blev, för första gången någonsin, en snabbvisit i denna affär och jag undrar verkligen hur det egentligen kan ta så lång tid som det alltid tar när bara vi tjejer strosar runt i gångarna. Jag menar, så mycket finns det inte att titta på där och så roligt är det inte att handla mat. Vad gör vi för fel?!
Efter vår shopping rullade vi vidare mot Virestad och killarnas sista match. Det var kallt och jävligt, men samtidigt mysigt under vårt paraply. Efter matchen körde vi rakt ut i skogen, långt ut i skogen, fel ute i skogen. Men tillsist var vi framme i MÅLEN! Världens bästa Målen!
I och för sig visste jag redan innan att fester i Målen inte är som andra fester. Så jag blev ju inte direkt förvånad när även denna fest var något utöver det vanliga. Den innehöll allt man kan tänka sig och jag älskar att vi kan ha så kul ihop. Jag älskar att vi kan festa som vi gör, utan att bry sig om något. Utan att bry sig om hur man ser ut, vad man har på sig (eller inte har på sig). Jag älskar att vi kan vara precis som vi är. Att vi kan skratta och gråta, kramas och slåss. Jag älskar oss!
Det blev en tidig uppstigning och vi började söndagen med det man bör börja varje bakissöndag med - frågespel, Masterfrågespel. Dagen bjöd sedan på mysig frukost, Mamma Mia och städning. Väl hemma igen blev det umgänge med John och sedan var det dags för dansträning och helgen var officiellt över. Nu börjar laddningen inför nästa!
Sammanfattningsvis var denna helgen wonderful! Ge mig fler helger som denna!
Lördagen började då Sibbe och Eva kom och hämtade mig för att på Willys inhandla godsaker till kvällen. Det blev, för första gången någonsin, en snabbvisit i denna affär och jag undrar verkligen hur det egentligen kan ta så lång tid som det alltid tar när bara vi tjejer strosar runt i gångarna. Jag menar, så mycket finns det inte att titta på där och så roligt är det inte att handla mat. Vad gör vi för fel?!
Efter vår shopping rullade vi vidare mot Virestad och killarnas sista match. Det var kallt och jävligt, men samtidigt mysigt under vårt paraply. Efter matchen körde vi rakt ut i skogen, långt ut i skogen, fel ute i skogen. Men tillsist var vi framme i MÅLEN! Världens bästa Målen!
I och för sig visste jag redan innan att fester i Målen inte är som andra fester. Så jag blev ju inte direkt förvånad när även denna fest var något utöver det vanliga. Den innehöll allt man kan tänka sig och jag älskar att vi kan ha så kul ihop. Jag älskar att vi kan festa som vi gör, utan att bry sig om något. Utan att bry sig om hur man ser ut, vad man har på sig (eller inte har på sig). Jag älskar att vi kan vara precis som vi är. Att vi kan skratta och gråta, kramas och slåss. Jag älskar oss!
Det blev en tidig uppstigning och vi började söndagen med det man bör börja varje bakissöndag med - frågespel, Masterfrågespel. Dagen bjöd sedan på mysig frukost, Mamma Mia och städning. Väl hemma igen blev det umgänge med John och sedan var det dags för dansträning och helgen var officiellt över. Nu börjar laddningen inför nästa!
Sammanfattningsvis var denna helgen wonderful! Ge mig fler helger som denna!
Fredag!
Idag blev det en lång dag på jobbet. Jag fick jobba över eftersom vår annars så tappra lilla skara nästan var obefintlig denna fredag. Vi var få, men vi var duktiga. Det tyckte inte bara vi, utan även Edwin. Han kom inhoppande (som vanligt), med godis han sprungit över till varuhuset för att inhandla. Godis för 107 kronor. Han tog fram tre tallrikar och hällde upp. Det tog ungefär 3 sekunder. Sen hade jag, Malin och Sofie redan satt i oss några godisbitar var. Detta var i förmiddags. Så du kan ju tänka dig hur mycket godis min lilla mage fått i sig idag. Men är det fredag så är det. Och är vi duktiga, så ska vi belönas. Bra tänkt Edwin! Jobbet var idag, precis som alla andra dagar, helt toppen och jag är Überförtjust i mina arbetskamrater!
Nog om det. Nu är det iallfall äntligen helg och vardagen får ett avbrott. Jag har invigt helgen med en promenad föjlt av glass och Idol med mamma. Nu ska fredagskvällen fortsätta med John, lovely!
♥
Nog om det. Nu är det iallfall äntligen helg och vardagen får ett avbrott. Jag har invigt helgen med en promenad föjlt av glass och Idol med mamma. Nu ska fredagskvällen fortsätta med John, lovely!
♥
Succé
Elise har en gåva. Hon kan få jobb på vilken bar som helst och införa nya mumsiga Malibolitans. Det märkte vi i fredags. Jag märkte det även när jag vaknade igår. Och när jag mötte Eva på Hartmans. Är det priset man ska behöva betala?
Vi infann oss iallafall på Hartmans, både Eva och jag, för att få träffa vår saknade Matilda. Hon hade kortare och mörkare hår, så vid en första anblick flög frågan: "Vem pratar Eva med?" genom mitt huvud. En bamsekram och 1 ½ timmes snack senare var det skönt att inse att det är precis samma Matilda vi sprang runt i sanddynorna med i Halmstad. Precis samma Matilda jag låg och stirrade upp i himlen med på Mosstigen för sisådär 13 år sedan. I love it!
Lite vin-shopping, fika och en promenad runt torget senare traskade jag hem igen för att svarva om inför kvällen. Eva kom och det blev Dooleys, smink, äppelvin och skolkatalog. Vi hämtade Evas berömda väska och vår kära Hanna för att sedan plinga på hos Stoffe. Där blev det förfest, kära återseenden och jelly-shots. Riktigt skoj!
Vi packade in oss i taxin och begav oss till Granada. Det blev inte någon succé med trummisen i Lasse Stefans, och även om det fortfarande tynger mig lite måste jag erkänna att Granada denna kväll var hur bra som helst. Och ni, mina vänner, är hur bra som helst. Tack för en toppenkväll!
En sak jag dock fortfarande undrar lite över är varför Hanna lånat ut sina skor till plåtningen av Lasse Stefans affischer och vad Eva tänkte på när hon lånade ut sitt läppstift till samma dam som redan lånat hennes frisyr, min tröja och Hannas väska?!
Vi infann oss iallafall på Hartmans, både Eva och jag, för att få träffa vår saknade Matilda. Hon hade kortare och mörkare hår, så vid en första anblick flög frågan: "Vem pratar Eva med?" genom mitt huvud. En bamsekram och 1 ½ timmes snack senare var det skönt att inse att det är precis samma Matilda vi sprang runt i sanddynorna med i Halmstad. Precis samma Matilda jag låg och stirrade upp i himlen med på Mosstigen för sisådär 13 år sedan. I love it!
Lite vin-shopping, fika och en promenad runt torget senare traskade jag hem igen för att svarva om inför kvällen. Eva kom och det blev Dooleys, smink, äppelvin och skolkatalog. Vi hämtade Evas berömda väska och vår kära Hanna för att sedan plinga på hos Stoffe. Där blev det förfest, kära återseenden och jelly-shots. Riktigt skoj!
Vi packade in oss i taxin och begav oss till Granada. Det blev inte någon succé med trummisen i Lasse Stefans, och även om det fortfarande tynger mig lite måste jag erkänna att Granada denna kväll var hur bra som helst. Och ni, mina vänner, är hur bra som helst. Tack för en toppenkväll!
En sak jag dock fortfarande undrar lite över är varför Hanna lånat ut sina skor till plåtningen av Lasse Stefans affischer och vad Eva tänkte på när hon lånade ut sitt läppstift till samma dam som redan lånat hennes frisyr, min tröja och Hannas väska?!
♥♥♥
Har Ludde ätit fisk?!
Vi skulle bokat våra biljetter till New York, jag skulle påbörja min kurs i Sex and the city, vi skulle dricka Cosmopolitans, prata män och drömma oss iväg.
Men, när fyra blev två tog kvällen en vändning och det slutade med otaliga Malibolitans, massa prat, Lucas, Wii, Golden Gate-bron och indianskutt. Jag säger bara: vilken kväll!
Det var ett helt perfekt fredagsnöje, tack grönast&grönast!
Feed me with a kiss.
Jag har haft en helt underbar helg fylld med skratt och lycka. Malmö var som sagt underbart och jag längtar redan till nästa besök! Lördagkvällens jobb var helt toppen och jag fick se många saknade ansikten. Det som såg ut att bli en lugn kväll i baren och på Speakeasy tog en drastisk vändning vid halv elva tiden och gjorde mig totalt slutkörd. Stressad, varm som en spis men hur glad som helst, det var toppen!
Söndagen invigdes med en välförtjänt sovmorgon. Dagen fylldes sedan med promenader och umgänge med John, vilket var ett perfekt sätt att spendera dagen på.
Nu ska jag nog ta tag i mig själv och hugga in i min garderob. Ve och fasa.
Söndagen invigdes med en välförtjänt sovmorgon. Dagen fylldes sedan med promenader och umgänge med John, vilket var ett perfekt sätt att spendera dagen på.
Nu ska jag nog ta tag i mig själv och hugga in i min garderob. Ve och fasa.
Malmö.
Nu sitter jag och väntar på att få börja jobba. Ikväll är det Speakeasy-jobb som gäller och även om jag är lite seg och trött så ska det bli skoj! Det är alltid lika kul att få träffa alla fulla och glada människor, dock hade jag också velat vara med och festa ikväll!
Igår åkte som sagt jag och Hanna till Malmö för att hälsa på Diana. Det var hur mysigt som helst. Kvällen bjöd på god mat, gott vin, sällskap i världsklass och massa prat. Mys! När vi kollade på klockan och insåg att vi pratat bort hela kvällen utan att märka det och att den nu slagit 01.00 insåg vi att det inte blir någon utgång för vår del. Men vad gjorde det? Det kunde inte varit mysigare, tack!
Stackars Hanna fick dra sig upp tidigt ur sängen och jag hade mina funderingar på hur hon skulle klara det. Men på något sätt måste hon kommit upp för när jag vaknade på förmiddagen var platsen jämte mig tom. Vad gör man inte för Ullared? Jag och Diana var ensamma i lägenheten och det blev en mysig frukost. Därefter gick vi ner till stan för shopping och fika. Tiden sprang iväg och helt plötsligt var det dags för mig att åka hem. Helst av allt hade jag velat stanna hos Diana hela helgen och bara mysa, du är underbar!
Nej, nu får jag nog ta och samla lite energi om jag ska orka med kvällen. Vi ses på Spekan!
Igår åkte som sagt jag och Hanna till Malmö för att hälsa på Diana. Det var hur mysigt som helst. Kvällen bjöd på god mat, gott vin, sällskap i världsklass och massa prat. Mys! När vi kollade på klockan och insåg att vi pratat bort hela kvällen utan att märka det och att den nu slagit 01.00 insåg vi att det inte blir någon utgång för vår del. Men vad gjorde det? Det kunde inte varit mysigare, tack!
Stackars Hanna fick dra sig upp tidigt ur sängen och jag hade mina funderingar på hur hon skulle klara det. Men på något sätt måste hon kommit upp för när jag vaknade på förmiddagen var platsen jämte mig tom. Vad gör man inte för Ullared? Jag och Diana var ensamma i lägenheten och det blev en mysig frukost. Därefter gick vi ner till stan för shopping och fika. Tiden sprang iväg och helt plötsligt var det dags för mig att åka hem. Helst av allt hade jag velat stanna hos Diana hela helgen och bara mysa, du är underbar!
Nej, nu får jag nog ta och samla lite energi om jag ska orka med kvällen. Vi ses på Spekan!
Broadway hotel
Igår var det myskväll hemma hos Eva med mina hjärtan, (på sniskan). Jag kan inte förstå hur jag kan bli så glad bara av att se dessa tjejer. Skrattanfall efter skrattanfall avlöste varandra och ni fyllde på min nästan slutkörda energi. Vilka äventyr som ligger framför våra fötter, jag längtar!
Nu ska jag dra igång och packa ihop lite saker. Imorgon tar jag nämligen tåget ner till Malmö där Hanna väntar. Vi ska hälsa på efterlängtade Donna. Åh, vad jag saknar henne!
Idag hade jag förövrigt den roligaste kunden någonsin i luren. Hade det funnits ett pris på härligaste IKEA-kund och gladaste människa skulle jag ge det till henne direkt. Mitt skrattanfall började ungefär vid hennes första ord och slutade ett rätt bra tag efter att vi lagt på. Jag skrattade så tårar rullade ner från mina kinder, härligt! Varför är inte alla kunder som hon?
Love.
Nu ska jag dra igång och packa ihop lite saker. Imorgon tar jag nämligen tåget ner till Malmö där Hanna väntar. Vi ska hälsa på efterlängtade Donna. Åh, vad jag saknar henne!
Idag hade jag förövrigt den roligaste kunden någonsin i luren. Hade det funnits ett pris på härligaste IKEA-kund och gladaste människa skulle jag ge det till henne direkt. Mitt skrattanfall började ungefär vid hennes första ord och slutade ett rätt bra tag efter att vi lagt på. Jag skrattade så tårar rullade ner från mina kinder, härligt! Varför är inte alla kunder som hon?
Love.
Finns du?!
Förra veckan ängnade jag mesta delen av min vakna tid till att antingen jobba
eller träna. Nu när jag bläddrar tillbaka i kalendern så ser det ju inte sådär
jättekul och spännande ut kanske. Men samtidigt så var det rätt skönt. Jobbet
var lika trevligt som vanligt och min träning var i form av en massa dans och
promenader, precis det jag tycker om! Det är ungefär såhär veckorna ser ut, och
de rullar på i en väldig fart. Bra är dock att Eva också har en stegräknare som
behöver rastas och att hon då kan följa med mig ut och traska. Det var ju även
barngymnastik under torsdagen och de små liven gör mig alltid lika glad!
Men så äntligen blev det helg! Det är lite dumt att man har en konstant längtan
efter helg och galna upptåg. Denna helg började med en mysig middag på Sorello
med mina kära vänner. När vi ätit oss mätta körde vi tjejer sedan ut till
Möckelsnäs för att kolla in konstutställningen i skogen där ute. Den var
annorlunda, spännande och riktigt bra måste jag säga!
På lördagen kom John och fick upp mig ur sägen och det blev en trevlig förmiddag
med honom. Vid halv tre kom Sibbe och hämtade mig och vi körde ut till Virestad
för att heja från VIF. Därefter svarvade vi snabbt om och begav oss till Eva där
det var förfest. En mysig sådan och några timmar senare var vi påväg till
Lönsboda och Granada. Det var hur kul som helst och jag tackar så mycket!
Söndagen bjöd på innebandy och jag och Eva samlade steg till och från Haganäs
där vi fick se våra grabbar ta hem visten, grattis till det. Eftermiddagen
tillbringades med John och framåt kvällen blev det dansträning. En helt perfekt
söndag med andra ord!
Veckan har även bjudit på två födelsedagar. Sibbe och Dennis har gått och
blivit 19 år, grattis!
eller träna. Nu när jag bläddrar tillbaka i kalendern så ser det ju inte sådär
jättekul och spännande ut kanske. Men samtidigt så var det rätt skönt. Jobbet
var lika trevligt som vanligt och min träning var i form av en massa dans och
promenader, precis det jag tycker om! Det är ungefär såhär veckorna ser ut, och
de rullar på i en väldig fart. Bra är dock att Eva också har en stegräknare som
behöver rastas och att hon då kan följa med mig ut och traska. Det var ju även
barngymnastik under torsdagen och de små liven gör mig alltid lika glad!
Men så äntligen blev det helg! Det är lite dumt att man har en konstant längtan
efter helg och galna upptåg. Denna helg började med en mysig middag på Sorello
med mina kära vänner. När vi ätit oss mätta körde vi tjejer sedan ut till
Möckelsnäs för att kolla in konstutställningen i skogen där ute. Den var
annorlunda, spännande och riktigt bra måste jag säga!
På lördagen kom John och fick upp mig ur sägen och det blev en trevlig förmiddag
med honom. Vid halv tre kom Sibbe och hämtade mig och vi körde ut till Virestad
för att heja från VIF. Därefter svarvade vi snabbt om och begav oss till Eva där
det var förfest. En mysig sådan och några timmar senare var vi påväg till
Lönsboda och Granada. Det var hur kul som helst och jag tackar så mycket!
Söndagen bjöd på innebandy och jag och Eva samlade steg till och från Haganäs
där vi fick se våra grabbar ta hem visten, grattis till det. Eftermiddagen
tillbringades med John och framåt kvällen blev det dansträning. En helt perfekt
söndag med andra ord!
Veckan har även bjudit på två födelsedagar. Sibbe och Dennis har gått och
blivit 19 år, grattis!
Autumn leaves under frozen souls
Igår när jag lämnade jobbet vid 20.00 var det totalt iskallt utomhus. Precis som
det varit hela helgen i och för sig, så jag borde vant mig. Men ändå, att det
kan vara så kallt i september. Denna kyla i kombination med det totala mörker som
låg över Älmhult gav mig någon form av julkänsla. Jag som vanligtvis inte ens
har julkänsla på julen.
Jag undrar vart denna julkänsla kommer ifrån egentligen, men jag tyckte nog ändå
om den. Den fick mig att tänka på hur mysigt det faktiskt är med höst och jul,
när det är mörkt och ruggigt ute och man får klä in hela sig med koftor,
halsdukar, mössor och vantar. När man får krypa upp i soffan med varm choklad och
en bra film. När man kan ha massa tända ljus överallt i huset och sitta och mysa
med familjen och vännerna. När man får börja baka pepparkakor, lussebullar och
allt annat gott och när man kan ha sina julpysselkvällar, lagamatkvällar och allt
annat som hör julen till. Jag tycker om det, allt det där mysiga man gör när det
blivit kallt och mörkt.
det varit hela helgen i och för sig, så jag borde vant mig. Men ändå, att det
kan vara så kallt i september. Denna kyla i kombination med det totala mörker som
låg över Älmhult gav mig någon form av julkänsla. Jag som vanligtvis inte ens
har julkänsla på julen.
Jag undrar vart denna julkänsla kommer ifrån egentligen, men jag tyckte nog ändå
om den. Den fick mig att tänka på hur mysigt det faktiskt är med höst och jul,
när det är mörkt och ruggigt ute och man får klä in hela sig med koftor,
halsdukar, mössor och vantar. När man får krypa upp i soffan med varm choklad och
en bra film. När man kan ha massa tända ljus överallt i huset och sitta och mysa
med familjen och vännerna. När man får börja baka pepparkakor, lussebullar och
allt annat gott och när man kan ha sina julpysselkvällar, lagamatkvällar och allt
annat som hör julen till. Jag tycker om det, allt det där mysiga man gör när det
blivit kallt och mörkt.
Älmhultsdagarna.
Helgen har kantats av glädje och kärlek. Det tycker jag om!
Det har varit Älmhultsdagarna och saker har hänt i lilla Älmhult. Dock är det lite tråkigt att de alltid måste ha Älmhultsdagarna så sent. Det har varit iskallt mesta delen av denna helg och jag har dragit på mig en mäktig förkylning. Not that good.
Det blev torget, långöppet och uppträde med Johan i torsdags.
Fredagen bjöd på jobb till 18.00 och sweet nineteen hos Hanna på kvällen. Där var det mer än trevligt med många härliga människor och god mat. Fler härliga människor skulle vi få träffa på kvällens slutstation Speakeasy, helt toppen!
Lördag och jag tar en runda med mamma till byn och mässorna, mysigt. Sedan blir det förfest och Wärkstan med tjejerna och Osby. Denna kväll bjöd på ännu fler härliga människor och kan sammanfattas med ett stort leende. Avslutades gjorde den med pommes, Torggrillen och ont i fötterna!
Idag har jag varit totalt död. Trotts detta har jag varit på IKEA och lunchat med mamma, Johan och Mikael. Jag har varit på torget och kollat in årets talangjakt och jag har gått en kvällspromenad och lyckats få ihop mina 10000 steg. När jag inte gjort detta har jag sovit i soffan, skönt!
Nej, nu blit det film och glass. Jobbigt nog så är det inte förrän nu jag börjar vakna, det känns sådär.
Dagens låt: Robyn - With every heartbeat
♥
The worlds greatest.
Grattis!
Inga ord kan beskriva.
Hanna 19 år 12/9 2008.
Tisdag.
Jag är trött. Och jag tror att det är jobbets fel. Idag hade jag nämligen skrivit in 11.00-20.00 i min kalender vilket betydde att det var dags för mig att ha dagens kvällspass. Kristina gjorde mig sällskap i det som skulle bli en händelserik kväll på IKSC.
Det började med kö. Samtal efter samtal betades av, men kön bestod. Jag undrar om folk vet att 90% av Saluhalls arbetskraft går hem klockan 17.00 och bara vill jävlas. Jag tror att det är så. Det ringde på rätt bra en stund, vilket jag i och för sig inte klagar på eftersom tiden bara rinner iväg då. Lite konstigt är det iallafall. Men så, helt plötsligt från ingenstans, börjar det tjuta. Jag vänder mig om och ser två popcornskålar och drar en egen liten slutsats. Det som tjuter är brandlarmet och popcornen bakom mig är orsaken. Hela IKSC, IKANO och Handla Hemma fick alltså ta sig pick och pack och gå ut. Brandbilar kom och vi fick ett litet avbrott från alla samtal.
Idag har vi även påbörjat vår vandring till Berlin. Mitt bidrag från dagen är dock knappt värt att redovisa. Jag får väl skylla på schemaläggningen och gå extra mycket imorgon istället.
Tivolit som numera är granne till mig såg faktiskt nästan ut som ett tivoli när jag idag kom hem från jobbet. Tivoli är mysigt och blir en perfekt granne tycker jag. Hoppas bara de får i alla skruvar i karusellerna tills på fredag, jag känner en viss tvekan inför detta.
Det började med kö. Samtal efter samtal betades av, men kön bestod. Jag undrar om folk vet att 90% av Saluhalls arbetskraft går hem klockan 17.00 och bara vill jävlas. Jag tror att det är så. Det ringde på rätt bra en stund, vilket jag i och för sig inte klagar på eftersom tiden bara rinner iväg då. Lite konstigt är det iallafall. Men så, helt plötsligt från ingenstans, börjar det tjuta. Jag vänder mig om och ser två popcornskålar och drar en egen liten slutsats. Det som tjuter är brandlarmet och popcornen bakom mig är orsaken. Hela IKSC, IKANO och Handla Hemma fick alltså ta sig pick och pack och gå ut. Brandbilar kom och vi fick ett litet avbrott från alla samtal.
Idag har vi även påbörjat vår vandring till Berlin. Mitt bidrag från dagen är dock knappt värt att redovisa. Jag får väl skylla på schemaläggningen och gå extra mycket imorgon istället.
Tivolit som numera är granne till mig såg faktiskt nästan ut som ett tivoli när jag idag kom hem från jobbet. Tivoli är mysigt och blir en perfekt granne tycker jag. Hoppas bara de får i alla skruvar i karusellerna tills på fredag, jag känner en viss tvekan inför detta.
It has been a while.
Mitt schema känns numera ganska fullspäckat. Är det inte jobb så är det dans. Är det inte dans så är det jobb. Ungefär så. Men jag tycker om fullspäckade scheman, så jag ska inte klaga. Tiden rullar på och det har hunnit flyga iväg några dagar sedan jag senast skrev av mig här. Det har varit härliga dagar och detta är väl ungefär det jag sysselsatt mig med:
- Afro-dans
- Kvällsjobb
- Mys hos Anna-Carin. Underbart folk, underbara bilder och underbara minnen.
- Shopping i växjö med mamma.
- Söndagsslapp med John.
- Planering av dansshowen.
- Gymnastik
- Prövning av en ny dansträning som visade sig vara riktigt rolig.
- Ännu lite mer afro-dans.
- Terminstart för barngymnastiken med många nya och gamla barn, skoj!
- Jobb.
- Nytt jobb.
- Promenader.
- IKSC-fest, ett stort leende.
- Säsongspremiär på Speakeasy, vilket betydde jobb och möte med en hel drös härliga och fulla människor.
- Umgänge med Dennis.
- Storstädning av bastun, gillestugan, uthuset eller vilket namn det nu går under.
Härliga dagar som sagt, och härliga helger. Jag måste säga att IKSC-festen denna helg bjöd på slog mina förväntningar ganska rejält. Det var verkligen hur trevligt som helst och jag trivs, trivs och trivs!
Igår var det som sagt premiär och Sunesdotter var faktiskt riktigt bra. Likaså var Jens och Jepson och om ni frågar mig så tycker jag att de ska spela varje gång! Dock var det lite jobbigt att jobba eftersom jag av någon anledning hade ett sådant fruktansvärt festsug. Men jag sparar det till nästa helg då det är dags för sweet nineteen, Speakeasy, Wärkstan och Älmhultsdagarna. Detta kommer bli bra!
Nu sitter jag och väntar på att vi äntligen ska få börja vår söndas-dansträning. Men jag tror bestämt att jag kan hinna med en liten promenad innan. Jag behöver nog det för att piggna till en aning om det ikväll ska tas några danssteg.
/
- Afro-dans
- Kvällsjobb
- Mys hos Anna-Carin. Underbart folk, underbara bilder och underbara minnen.
- Shopping i växjö med mamma.
- Söndagsslapp med John.
- Planering av dansshowen.
- Gymnastik
- Prövning av en ny dansträning som visade sig vara riktigt rolig.
- Ännu lite mer afro-dans.
- Terminstart för barngymnastiken med många nya och gamla barn, skoj!
- Jobb.
- Nytt jobb.
- Promenader.
- IKSC-fest, ett stort leende.
- Säsongspremiär på Speakeasy, vilket betydde jobb och möte med en hel drös härliga och fulla människor.
- Umgänge med Dennis.
- Storstädning av bastun, gillestugan, uthuset eller vilket namn det nu går under.
Härliga dagar som sagt, och härliga helger. Jag måste säga att IKSC-festen denna helg bjöd på slog mina förväntningar ganska rejält. Det var verkligen hur trevligt som helst och jag trivs, trivs och trivs!
Igår var det som sagt premiär och Sunesdotter var faktiskt riktigt bra. Likaså var Jens och Jepson och om ni frågar mig så tycker jag att de ska spela varje gång! Dock var det lite jobbigt att jobba eftersom jag av någon anledning hade ett sådant fruktansvärt festsug. Men jag sparar det till nästa helg då det är dags för sweet nineteen, Speakeasy, Wärkstan och Älmhultsdagarna. Detta kommer bli bra!
Nu sitter jag och väntar på att vi äntligen ska få börja vår söndas-dansträning. Men jag tror bestämt att jag kan hinna med en liten promenad innan. Jag behöver nog det för att piggna till en aning om det ikväll ska tas några danssteg.
/
What the fuck Mary?!
Nu har mina snäckor just lämnat mig efter en kväll av många härliga skrattanfall. Vi har kollat igenom en hel massa kort från vårt studentår och till vartenda ett av dessa kort hör något ofantligt roligt. Vilka minnen vi har, jag blir glad ända ut i tårna bara av att se dessa kort.
Men detta var inte allt vi hann med denna kväll, nej hör och häpna så tog vi efter många, många försök tag i kortet till Mary. Vi finurlade, skrattade, skrev, klippte, ritade och skrattade lite till. Resultatet blev väl ändå rätt okej måste jag säga. Eller ja, det var helt okej ända tills dess att jag och Hanna begick det stora misstget att låta Rebecca göra den sisa pyntningen. Barnet klarar sig helt enkelt inte utan uppsikt och när vi kollade på kortet igen, efter att vi vänt bort våra huvud cirka två sekunder hade hon spårat ur med hjärtan. Men lite hjärtan är väl faktiskt alltid trevligt, så jag tror att vår kära Mary blir glad ändå.
Denna dag har även fyllts av många andra roliga och mindre roliga saker;
Jag började dagen helt perfekt genom att halka till på översta trappsteget och ramla ner för halva trappan. AJ vad ont det gjorde. Och AJ vilket blåmärke jag har!
Jag fick på jobbet mitt första samtal om julsortimentet och jag börjar undra vad det är med en del svenskar. Jag menar, det är den 26 Augusti. Augusti och inget annat.
Jag har klippt av mina toppar och min lugg. Vågat värre!
Gymnastiken har haft möte och nästa vecka drar det igång igen, fun! Sorgligt nog blir det ingen gympa för mig denna termin och jag börjar undra hur jag ska klara mig. Det har alltid varit gympa, varteviga år har varit gympa. Jag får nöja mig med alla ungar, för dem har jag saknat!
Sleep tight ♥
Men detta var inte allt vi hann med denna kväll, nej hör och häpna så tog vi efter många, många försök tag i kortet till Mary. Vi finurlade, skrattade, skrev, klippte, ritade och skrattade lite till. Resultatet blev väl ändå rätt okej måste jag säga. Eller ja, det var helt okej ända tills dess att jag och Hanna begick det stora misstget att låta Rebecca göra den sisa pyntningen. Barnet klarar sig helt enkelt inte utan uppsikt och när vi kollade på kortet igen, efter att vi vänt bort våra huvud cirka två sekunder hade hon spårat ur med hjärtan. Men lite hjärtan är väl faktiskt alltid trevligt, så jag tror att vår kära Mary blir glad ändå.
Denna dag har även fyllts av många andra roliga och mindre roliga saker;
Jag började dagen helt perfekt genom att halka till på översta trappsteget och ramla ner för halva trappan. AJ vad ont det gjorde. Och AJ vilket blåmärke jag har!
Jag fick på jobbet mitt första samtal om julsortimentet och jag börjar undra vad det är med en del svenskar. Jag menar, det är den 26 Augusti. Augusti och inget annat.
Jag har klippt av mina toppar och min lugg. Vågat värre!
Gymnastiken har haft möte och nästa vecka drar det igång igen, fun! Sorgligt nog blir det ingen gympa för mig denna termin och jag börjar undra hur jag ska klara mig. Det har alltid varit gympa, varteviga år har varit gympa. Jag får nöja mig med alla ungar, för dem har jag saknat!
Sleep tight ♥
White chocolate with strawberry and yoghurt.
Min helg började med jobb. Gud vad mycket jobb. I fredags jobbade jag mellan 08.00 till 05.00 och jag kan säga att det tog på krafterna. Men gud vad kul det var. Det började med trevliga och mindre trevliga kunder på IKSC och slutade med en oändligt lång städning på Speakeasy. Däremellan hann jag svara på några fler trevliga och minre trevliga samtal. Jag hann slänga i mig lite mat för att sedan snabbt som blixten infinna mig på mitt andra jobb och börja hjälpa till med förberedelserna. Jag hann bli riktigt orolig över att vi inte skulle hinna bli klara med allt till gästerna kom. Men jag och Hanna hade precis fått på oss våra arbetskläder när klockan slog 19.00. Vilken bedrift! Jag hann lära mig, och blanda, x antal drinkar och träffa många underbara människor. Jag hann äta knäckebröd med ost och ta fel betalt i vår icke fungernade kassa ungefär 99% av alla köp. Jag hann diska, dona, plocka, fixa och sopa och torka³. Vi kan väl sammanfatta det hela med att det var en jobbig, men ack så rolig arbetsdag. Tack för det!
Lördagens första punkt fick bli sovmorgon. En sovmorgon följd av en halv-sov-dag i soffan framför Paradise. Några (alla) avsnitt och två tallrikar glass senare svarvade jag om och begav mig mot Eva. Där började kvällen toppen med en förfest som innehöll det mesta, det tycker vi om! Därefter var det dags för Über, vilket vi också tycker om! Tack för kvällen och för alldeles ypperligt sällskap vänner.
Söndagens söndagshändelser är redan redogjorda och jag får tacka för ännu en superhelg.
En bit mandelknäck omgiven av choklad.
Daimglassen är slut. Men jag vill ha mer. Den är så god, och mamma är så bra.
Söndag igen och vart hittar jag mig själv om inte framför datorn. Jag har börjat fundera över varför jag alltid får ett bloggsug dessa dagar. Kanske kan det ha något att göra med att söndagar alltid är en lång och konstig fundera&fixa dag för min del? Men det tycker jag faktiskt ganska mycket om.
Idag vaknade jag tidigt och mysigt med en konstig energi. Det hör inte till vanligheterna att jag har någon energi över till mycket mer än att tvinga upp ögonen på morgonen. Eller att jag vaknar så speciellt tidigt heller för den delen. Men denna morgon var alltså ingen vanlig morgon. Och det visade sig att denna dag inte skulle bli en vanlig dag. När jag fått i mig lite frukost förvånade jag till och med mig själv. Kanske var det för att min lilla hydda på övervåningen sakta men säkert gått från städad till oframkomlig. De fria ytorna på mitt skrivbord, mitt golv och i min fåtölj var dränkta i kläder. Jag insåg iallafall när jag idag satte mig upp i sängen att något måste göras. Så, jag sorterade, vek och satte in hyllorna i hålen garderoben gapat tomma med ett tag och vipps, mitt rum är fint igen!
Jag har även hunnit med en ganska uppfriskande promenad med Sibbe. Honom har jag saknat, så det var great!
Nej, nu ska jag ut i solen med min bok. Vädret är underbart!
Vecka 33
Söndag kväll och jag går fortfarande runt i mammas gamla tröja från 80-talet med en tofs mitt på huvudet. Det är väl ungefär det jag har uträttat idag. Jag har satt upp håret i en tofs. Okej, jag har faktiskt gjort ett tappert försök till att bli pigg genom en dusch och en hel massa glass, men det gick helt enkelt inte.
Imorgon ska jag alltså infinna mig på IKSC klockan 10.00 och stanna där till 19.00 för att påbörja ännu en veckas arbete. Det ska bli trevligt att träffa alla som kommer tillbaka lugna och utvilade efter fyra veckors semester. Trevligt och konstigt, för imorgon kommer vi alltså vara 15 stycken på Saluhall när vi under hela sommaren max varit 8.
Helgen denna vecka har faktiskt inte gått lika fort som helger brukar. Kanske kan det bero på att jag haft lite långledigt. Efter att jag jobbade helg förra veckan fick jag en ledig dag denna veckan och till min stora förtjusning var denna dag i fredags, tack schemaläggare!
Min långhelg började med sovmorgon, vilket inte är så värst ovanligt när jag är ledig. Därefter gick jag de få stegen det tar att komma till Linnéhallen för att äntligen få några timmars dans med Hanna. Det blev träning, ideér och planer. Planer jag hoppas bli verklighet snart!
Efter dansen tog vi oss bort till Speakeasy för ett litet bröllopsmöte med Per. Med lite mer kött på benen trampade vi hem och jag började göra mig iordning för avfärd. Jag och Eva skulle nämligen äntligen ta tåget neråt i landet för att hälsa på vår älskade Donna. Det blev stadsvandring och scones innan Diana mötte upp oss och vi gick mot lägenheten. Lägenheten som förövrigt är en av de mysigaste någonsin. Kvällen bjöd på mys, god mat, skratt, minnen, prat, lite skratt till, fest, nya ansikten, utgång och dans. Den avslutades med chips och en massa mys i Dianas säng som Emilio snällt överlät till oss. När klockan ringde klockan 06.45 ville jag mest dö. Med all kraft jag hade tvingade jag upp ögonen och tryckte mig upp ur sängen. Det var dags för en tågfärd hem mot jobb. Jag fick, efter lite tjat, upp Eva och vi väckte automatiskt stackars Diana. Några minuter senare startade vår vandring mot stationen. (När jag säger några minuter kan ni kanske förstå ungefär hur vi såg ut när vi skyndade igenom Malmö och satte oss på tåget ungeför 30 sekunder innan det rullade iväg mot Småland.)
Jobb var det ja. Hanna kom och hämtade mig och klockan 11.30 stämplade vi in och påbörjade det arbete vi mer än 15 timmar senare skulle stämpla ut ifrån. Men vilken dag, kväll och natt det blev. Vi fixade och donade medan Per och Jennie fotograferades och fortsatte med detta tills dess att de första gästerna anlände. Även om jag tidigare varit en aning nervös över hur kvällen egentligen skulle sluta blev det tillslut kalas! Mycket jobb med också väldigt kul. Gästerna var många men glasen som skulle diskas betydligt fler. Chokladkakan var god och Hanna var som vanligt världens bästa arbetskamrat. Även om det inte blev lika mycket dans och elakheter var kvällen helt toppen och jag började till och med gråta under talen. Hur kan jag vara så lipig?!
När jag vaknade av att det knakade i trappan idag var klockan 13.30 och jag var, om möjligt tröttare än jag var i Malmö. Jag fick ställa in mina planer för dagen och istället beställa en fotmassage av mamma. Det var inte nådigt hur ont jag hade i fötterna när jag ställde mig upp imorse.
Förutom en underbar långhelg har veckan bjudit på två kvällars jobb, vilket kanske inte är så kul. Jag har även hunnit med en tripp till Liatorp med Hanna där vi lagade och avnjöt en god plockmiddag till Apocalypto. Inte den bästa filmen att se när man äter kanske, men det är bra och ger en massa minnen.
Vilken grundlig redogörning detta blev, när det hela egentligen kan sammanfattas med ett stort leende.
Imorgon ska jag alltså infinna mig på IKSC klockan 10.00 och stanna där till 19.00 för att påbörja ännu en veckas arbete. Det ska bli trevligt att träffa alla som kommer tillbaka lugna och utvilade efter fyra veckors semester. Trevligt och konstigt, för imorgon kommer vi alltså vara 15 stycken på Saluhall när vi under hela sommaren max varit 8.
Helgen denna vecka har faktiskt inte gått lika fort som helger brukar. Kanske kan det bero på att jag haft lite långledigt. Efter att jag jobbade helg förra veckan fick jag en ledig dag denna veckan och till min stora förtjusning var denna dag i fredags, tack schemaläggare!
Min långhelg började med sovmorgon, vilket inte är så värst ovanligt när jag är ledig. Därefter gick jag de få stegen det tar att komma till Linnéhallen för att äntligen få några timmars dans med Hanna. Det blev träning, ideér och planer. Planer jag hoppas bli verklighet snart!
Efter dansen tog vi oss bort till Speakeasy för ett litet bröllopsmöte med Per. Med lite mer kött på benen trampade vi hem och jag började göra mig iordning för avfärd. Jag och Eva skulle nämligen äntligen ta tåget neråt i landet för att hälsa på vår älskade Donna. Det blev stadsvandring och scones innan Diana mötte upp oss och vi gick mot lägenheten. Lägenheten som förövrigt är en av de mysigaste någonsin. Kvällen bjöd på mys, god mat, skratt, minnen, prat, lite skratt till, fest, nya ansikten, utgång och dans. Den avslutades med chips och en massa mys i Dianas säng som Emilio snällt överlät till oss. När klockan ringde klockan 06.45 ville jag mest dö. Med all kraft jag hade tvingade jag upp ögonen och tryckte mig upp ur sängen. Det var dags för en tågfärd hem mot jobb. Jag fick, efter lite tjat, upp Eva och vi väckte automatiskt stackars Diana. Några minuter senare startade vår vandring mot stationen. (När jag säger några minuter kan ni kanske förstå ungefär hur vi såg ut när vi skyndade igenom Malmö och satte oss på tåget ungeför 30 sekunder innan det rullade iväg mot Småland.)
Jobb var det ja. Hanna kom och hämtade mig och klockan 11.30 stämplade vi in och påbörjade det arbete vi mer än 15 timmar senare skulle stämpla ut ifrån. Men vilken dag, kväll och natt det blev. Vi fixade och donade medan Per och Jennie fotograferades och fortsatte med detta tills dess att de första gästerna anlände. Även om jag tidigare varit en aning nervös över hur kvällen egentligen skulle sluta blev det tillslut kalas! Mycket jobb med också väldigt kul. Gästerna var många men glasen som skulle diskas betydligt fler. Chokladkakan var god och Hanna var som vanligt världens bästa arbetskamrat. Även om det inte blev lika mycket dans och elakheter var kvällen helt toppen och jag började till och med gråta under talen. Hur kan jag vara så lipig?!
När jag vaknade av att det knakade i trappan idag var klockan 13.30 och jag var, om möjligt tröttare än jag var i Malmö. Jag fick ställa in mina planer för dagen och istället beställa en fotmassage av mamma. Det var inte nådigt hur ont jag hade i fötterna när jag ställde mig upp imorse.
Förutom en underbar långhelg har veckan bjudit på två kvällars jobb, vilket kanske inte är så kul. Jag har även hunnit med en tripp till Liatorp med Hanna där vi lagade och avnjöt en god plockmiddag till Apocalypto. Inte den bästa filmen att se när man äter kanske, men det är bra och ger en massa minnen.
Vilken grundlig redogörning detta blev, när det hela egentligen kan sammanfattas med ett stort leende.
