emeliejönsson

Jag sitter här och försöker komma på ord tillräckligt bra för att kunna
beskriva de två helger som alldeles för fort flugit förbi. Men jag kommer
ingenvart. Jag kan inte hitta ord som räcker till.

Första helgen i Mars invigdes med en tripp till Växjö. Både jag och min kärlek
slutade tidigt så vi fyllde på olja i bilen och rullade iväg. Där
blev det snabbshopping i stan och någon timme senare rullade vi hem igen. Hemma
väntade mammas nya experiment och det resulterade i en mycket god kycklinglasagne.
Därefter däckade vi i soffan framför tv:n och tryckte i oss Ben och Jerry glass.
Helt underbart!

Klockan ringde på morgonen och Rasmus åkte iväg för att lira fotboll. Själv
inväntade jag Eva och Hanna och när bilen rullade in på grusvägen begav vi oss
av mot min absoluta favoritplats en varm dag i Älmhult, Virkenhult. När
kringelvägarna tillslut tog slut och bilen stannade utanför den lilla stugan
kändes det som att sommaren verkligen var här. Jag har längtat så otroligt
mycket efter just dagar som denna. Att köra ut till Virkan med Eva och Hanna,
sätta på bra musik, ha en massa gott att äta, ta ett dopp i plurret, lägga sig i
horisontellt läge och inte flytta sig därifrån på hela dagen. Det är något av
det bästa som finns!
Det började med tjock kofta, sjal och leggings och slutade i granny panties. Solen
stekte över bryggan och det blev med tiden riktigt varmt! Varmare än förra året
vi skulle ta vårt premiärdopp. Betydligt varmare. När vi förra gången skulle
slänga oss i plurret för årets första dopp var det kväll, solen höll på att
gå ner och dimman låg tät när vi körde från Växjö. Det var två grader i
luften och ännu kallare i vattnet. Vi hade bilen uppvärmd och chocken av det kalla
vattnet höll på att ta död på oss alla. Men det var då. Nu var det varmt i
luften och vi kunde springa runt och torka av oss själva. Efter doppet fick vi
bråttom då Martini ringde och sa att det var partaj i Osby. Vi rallade hem och
svirade om får att sedan nästan missa tåget, som vanligt. Vi kom i alla fall fram
till Osby och klackade iväg mot Martin. Efter en mellanlandning gick vi vidare mot
kvällens slutmål, Stubbe. Mesta delen av vällen tillbringades under en
värmelampa ute i vårluften med ett mycket trevligt sällskap. Rasmus kom sen och
hämtade mig och Eva jag somnade skönt på Köpmangatan.

Under söndagen gjordes inte mycket för världen. Dagen tillbringades med Rasmus
och det vi tog oss för var i stort sett en tur runt Älmhult med pappa. Men när
kvällen närmade sig tog jag tag i mig själv och hoppade in i Evas bil för att
rulla mot Friskis och en söndagsdate. Vi slogs och det var lika jobbigt och
underbart som alltid, eller nej, det var mycket värre. Jag trodde att det skulle
bli lättare med tiden, men ack så fel man kan ha. Efter boxningen hoppade jag av
vid Linnéhallen för dansträning. Utmattad till tusen släpade jag mig sedan hem
och däckade ganska snabbt i min säng.