Madrid 23/5

Idag fick vi ingen sovmorgon utan var tvugna att asa oss upp tidigt för att ta oss till svenska skolan i Madrid där Josefin väntade oss. Det var en bra bit till skolan och taxin vi skulle ta sista biten fick vi vänta på en bra stund, i regnet. Väl framme på skolan, som vi trots allt kom till i tid, fick vi vara med på en spanskalektion. Vi fick se klassrummen och träffa Josefins klasskompisar, vilket var väldigt kul! Inte heller denna aktivitet tog den tid vi först trott. Men inte klagade vi på det när vi istället fick fördriva tiden på Madrids shoppinggator. 

Senare på kvällen blev det middag på Ginos, en italiensk restaurang med riktigt god mat. Vi kunde utnyttja de rabattkuponger vi fick i Madrid Vision och som de smålänningar vi är blev vi väldigt glada. 

Vi traskade efter maten hem till rummet där vi började vår förfest, eller ja inte jag. Jag höll mig ifrån alkoholhaltiga drycker eftersom jag vid denna tidpunkt fortfarande trodde på den gamla myten om att man inte kan dricka när man går på penicillin. I alla fall, förfesten började och när jag kom tillbaka in i rummet efter ett besök i köket möttes jag av nyheten att tjejerna hade röstat, och alla tyckte att jag skulle ringa Tody, för att få in oss på Kapital. Tody var förövrigt en kille vars nummer vi fått av Josefin. Ringde man till honom blev man uppskriven på en lista och kunde komma in på detta ställe, Kapital, som vi inte visste något om. Sagt och gjort, jag ringde Tody och klockan 01.35 stod vi utanför Kapital, helt enligt överenskommelserna. Tody kom och vi kom in på Kapital. Om vi tappat hakan över Madrids shopping tidigare i veckan var det ingenting mot hur vi tappade hakan när vi entrade detta ställe. Jag kan omöjligt förklara hur det såg ut där inne. Det måste helt enkelt upplevas. Kapital var ett dansställe, sju våningar högt. Det fanns otaliga barer och varje våning hade ett eget tema. En våning hade till och med en biosalong. Vi förmodar att denna våning var till för de som ville mysa istället för att dansa. Det var palmer, bomber med kalluft, konfettiregn och vita, tygbeklädda rum. Nej, det går inte att beskriva, och de foton jag har därifrån ger ingen rättvisa, alls.

Det blev en riktigt rolig kväll och vi träffade många nya härliga människor. Tack!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0